kvällspromenad till kyrkogården

har nyss kommit in från en promenix med hjärtis.
mötte min bror och han var jätte super snäll som vanligt
sen gick vi in mot stan och på vägen så gick vi till
kyrkogården och kollade på min moster's grav.
samtidigt ser vi, på gravar som ingen är och pysslar om på.
hur kan man låt en, troligen närståendes grav vara helt
ofixad året runt, ingen som sköter om så det ser bra ut.
det skulle aldrig falla mig i, tanken att någon för så mot mig.
nej, varför? själv tycker jag att någons grav ska hålla fin.



ann-catrin paulina wikberg
världens största saknad till dig.
36, du var värd så mycket bättre
<3 fortsätt vila i frid


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0