svar på fråga
Fick en fråga på förra inlägget, "vad är det du varit med om?"
Jag vill inte skriva alldeles för mycket nu, har inte en aning om hur mycket jag ens får skriva ut. Men ska försöka berätta så pass mycket jag kan, och vill dela med mig av. Det var iallafall Söndag den 10 September 2012. När jag fick ett samtal, jag var i Bergsåker med Elina hemma hos henne och hade precis vaknat vid 21.00-tiden. Samtalet innehöll hot, som jag självklart anmälade, och personen ifråga skulle komma dit jag var för att prata. Han kom aldrig. Vid 23-tiden ringer mamma till mig och berättar att personen och en vän till h*n varit där och hotat henne, sagt att de skulle tränga sig in osv. I chock så ringde hon pappa som var iväg och jobbade neröver, han gav henne rådet att polisanmäla och det gjorde hon. Så jag & Elina åkte hem till mig. Det var många samtal med personen ifråga under kvällen, som också var en vän till mig innan allt detta hände.
På natten kommer personen tillbaka. Alla i min familj sov, jag & Elina skulle sitta vaken under natten. Jag hör hur porten rycks upp. Väcker Elina och mamma. Börjar höra slag på dörren, jag ringer polisen men slagen blir så kraftiga att jag knappt hör vad dom säger på 112. Och slagen övergick till något annat.
Polisen var på plats bara 4-5 minuter efter, men då har gärningsmannen hunnit ta sig därifrån. Jag fick störda samtal och sms. När vi öppnade till poliserna som kom i 2 bilar, så var dörren förstörd med yxslag, knivslag, knytnäveslag och det var blod på dörren. Vi fick inte stanna kvar hemma för poliserna, så vi väckte mina två yngsta bröder som (som tur var) sov sig igenom hela händelsen. Då alla hotell var fullbokade så fick vi tränga in oss i mormors lilla lägenhet. Men ingen sov under hela natten.
Dagen hem dagen efter, var det oro från topp till tå som cirkulerade i kroppen. Hade vi ett hem kvar? Hade personen varit där? Vi visste inget. Vi kom hem till en sönderslagen dörr med blod, som sagt ovan. Mamma åkte till läkaren, jag & Elina var hemma med syskonen. Och då kom smällen, att han var lös. ( Polisen hade tagit honom under natten.. )
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Nu har samtal med advokaten börjat rulla på. Personen ifråga är ute, efter att ha varit iväg. Vi fick alla förundersökningar hem igår, och att läsa igen dom gör så att man börjar om på nytt. För att tillägga, ingen kom till någon fysisk skada men alla som var med led psykiskt ett bra tag efter. Och nu när man släppt mycket så är det som att riva upp ett utav världens djupaste sår och börja om på nytt. Att få se vad personen sagt i sitt förhör, de tillhyggen som användes osv, det är jättesvårt. Det jag skrivit ovan är bara en liten del av det som hänt, i stora drag. Efter rättegången antar jag att jag får skriva ut mer, eller får jag göra det redan nu? För att inte göra detta långa inlägg ännu längre, så kan jag skriva om hur vi tog det här senare, i ett nytt inlägg. Jag skrev en liten dagbok med känslor under dagarna efteråt.
För att tillägga, jag är inte personen det har att göra med. Trots hoten till mig, och min familj. Och för att vi var vänner, det var inget otalt mellan oss. Jag ställde frågan till gärningsmannen under ett samtal där under kvällen och sa.
- Jag trodde vi var vänner, menar du att man gör såhär då?
Svaret jag fick var: " Vi är väl vänner fortvarande...?"
Kommentarer
Postat av: Elina
En kväll/Natt man aldrig kommer att glömma den kommer att vara med än ganska länge.. helst när man hör hur nästan samma sak händer andra och i tidningar medmera!
Massa kram!<3
Trackback
