# 003

" Torsdag 13/9 2012
Kvällen igår var ett helvete när det gällde att sova. När jag försökte blunda så snurrade allt, ett illamående som tog över hela mig. Det ända ljud som kommer upp när jag ska sova är rycken från porten sedan Måndagsnatt. Och här hemma ligger min familj, lika hjälplös som när allting hände. Egentligen. 
 
Det första Kevin frågade mig imorse var om jag kunde följa med honom på skolan. Hade det inte varit så att jag skulle på Tingsrätten så hade jag såklart följt med. Är det hans rädsla? År han rädd? Har det gått ut över skolan? Eller vad handlar det om egentligen? En 6-årings rädsla får man ta på största allvar. Som jag skrev igår, hellre för säker än för osäker. Mamma & jag har varit tillsammans hela dagen. När hon och pappa åkte från Tingsrätten så fick pappa sedan komma och hämta mig. Sedan dess har vi bara varit hemma.
 
Jens råkade lämna dörren öppen förut, eller nej. Den var öppen medans han gick ner till porten för att låsa upp den. Hjärtslagen. Hjärtat slog volter. Sprang ut till dörren för att se vad de var, och där kom Jens upp med lugnet i trappen. Aldrig mer igen att dörren står öppen så. Den ska vara låst på heltid! Verkligen. " 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0